Den politiska majoriteten i Karlstad (M+MP+FP+C+KD) har utvecklat leken ”följa John” till det yttersta. Tyvärr är vi inte lika överens efter att leken är slut som de flesta barn förmodligen är som lekt den.
Efter att än en gång fått reagera på ett förslag från oss, skickar de ut ett pressmeddelande som handlar om att vi slår in öppna dörrar och därmed säger man också att vårt förslag inte behövdes, det var onödigt. Idag handlade det om behovet av ett nytt vårdboende, gången innan var det vårt förslag till jobb- och utbildningspaket. En tidigare gång handlade det om det nya handelsområdet Eriksberg. En fråga som stått stilla i över ett år och där vi protesterade livligt, tillsammans med andra om varför arbetet stannat upp. Då liksom nu, så vill de inte riktigt erkänna att det var frågor som vi socialdemokrater drivit och där de fått inse att kanske även de i majoritet borde tycka något.
Jag har sagt det förr och kan upprepa det igen. Jag missunnar ingen att ha roligt tillsammans. Att få jobba med kollegor man trivs med är viktigt, det gör jag, så varför ska inte även ni kunna få göra det. Men att enbart ha roligt tillsammans räcker inte för en politisk majoritet som gör anspråk på att leda en kommun. Det duger helt enkelt inte, det måste till lite verkstad också. Att enbart göra utspel om roliga politiska initiativ håller inte.
Skola, vård och omsorg står för 80 % av kommunens kostnader. Det är också där fokus behöver landa även om det inte alltid är lika kul. Förmågan till att styra och leda kommer inte per automatik bara för att man är överens om att man vill styra och leda. Att sedan bli sur över att vi i S slår in ”öppna dörrar” hedrar inte direkt heller en majoritet. Vad hade hänt med Eriksberg om vi inte drivit frågor? Vad hade med jobb- och utbildningspaketet om vi inte lagt fram ett? Det tog er två veckor att få fram något efter oss, och då hade ni kopierat tre av våra punkter, den fjärde var redan beslutat i ansvarig nämnd och den sista punkten handlade om att bussa unga människor till Norge för att söka jobb!
Idag efter att vi skickat ut vårt förslag om behovet av ett nytt vårdboende så skickar majoriteten drygt fyra timmar senare ut ett pressmeddelande om att det var att slå in öppna dörrar. Ja ha, har ni själva lagt något sådant förslag? Nej det har ni inte! Att sedan också i ert pressmeddelande ta upp - Socialdemokraterna har varit i majoritet sedan 1998 fram till november 2010, med undantag för ett år. Mellan åren 2002 och 2010 lades drygt 200 platser i vårdboende och servicehus ned, med socialdemokratiskt styre. När Zakrisdal byggdes yrkade dessutom dåvarande alliansen i opposition på att det skulle var 80 istället 48 platser. Sent ska syndaren vakna, säger kommunalrådet Peter Kullgren (KD). Rimmar väl inte riktigt väl med sanningen? Perioden 2002-2006 lades det visserligen ned platser, men i alla fall utom ett, var det en helt enig nämnd som gjorde det och det vet Peter, vi har diskuterat den frågan ofta i kommunfullmäktige. Under perioden 2006-2010 så stämmer det att platser på Servichus minskade, men vad ni inte skriver var att de omvandlades till trygghetsboenden. Antal lägenheter i Trygghetsboenden är nu över 1 000 st i Karlstad. Det kanske hade varit klädsamt att skriva något om det också när man ändå säger A kanske man också kan säga B! Det är också en stor skillnad på dagens behov av vårdboende och vad ett Servicehus kan erbjuda!
Sanningen är ju också den, att hade dåvarande oppositionen med Peter Kullgren (KD) fått som de velat så hade Karlstad inte haft ett nytt vårdboende idag. Ni ville bygga enligt ursprungsplanen på Södra Råtorp, men där protesterade de boende så vilt och eftersom det krävde en planändring så bytte vi plats på boendet. En överklagan av planen, vilket varit det mest sannolika utifrån protesterna hade riskerat att skjuta upp allt arbete i tre år. Hur skulle äldreomsorgen se ut idag om inte de haft de 48 lägenheterna som Zakrisdal medfört? Fundera på det!
Ytterligare en faktor att ta i beaktande är ju att situationen ser helt annorlunda ut i år mot hur den såg ut under förra mandatperi0den och det är också därför som vi idag lade vårt förslag.
Precis som vi skriver i vårt pressmeddelande vilket följer nedan så har situationen på relativt kort tid förändrats drastiskt.
Karlstads äldre kan inte vänta!
Det är drygt ett år sedan som vårt tidigare beslutade vårdboende invigdes med 48 nya platser för äldre med demenssjukdom, Zakrisdal. Det medförde ett välkommet tillskott och en balans mellan behov och utbud.
Kostnaden för Zakrisdals vårdboende var ca 120 mkr i investering och ca 30 mkr i driftskostnad.
Trots tillskottet av nya platser, så har kön till vårdboendeplatser varit lång under hela hösten och möjligheten till en plats har försämrats. Orsaken är dels att antalet personer med demenssjukdomar ökar och att allt fler lever allt längre. Det finns behov av ytterligare vårdboende. Vi vill uppmana majoriteten (M-MP-FP-C-KD) att skyndsamt agera i frågan!
För att akut hantera situationen har vård- och omsorgsnämnden beslutat omvandla platser på resurscentrum för att möta behovet, vilket innebär att antalet korttidsplatser minskar. Detta kan få stora konsekvenser för de äldre som i än större utsträckning än idag skrivs ut från sjukhuset och direkt hem och deras anhöriga, som utgör en ovärderlig resurs i omvårdnadsarbetet.
Vi socialdemokrater oroas över denna utveckling och kräver nu att arbetet med ett nytt vårdboende snabbas på.
Det finns flera beslut fattade om att leta tomt och planera för ett nytt vårdboende – varför händer inget? Det måste fram ett förslag på lämplig tomt, eventuellt krävs en ny detaljplan och ett nytt vårdboende måste också prioriteras i kommunens budgetarbete.
- Vi socialdemokrater anser att kommunen ska planera för ett nytt vårdboende och bygga ett större vårdboende än Zakrisdal denna gång. Antalet äldre ökar och behoven kommer att finnas långsiktigt. Det är viktigt för äldre och deras anhöriga att få tydliga besked, säger Ingela Wretling (S), 1:e vice ordförande i vård- och omsorgsnämnden.- Det är förvånansvärt att det går så långsamt för majoriteten (M-MP-FP-C-KD) att agera i olika frågor, för att nå resultat. Det är många önskemål om investeringar som lyfts fram, men Karlstads äldre och deras behov måste givetvis prioriteras, kommenterar Lena Melesjö Windahl, kommunalråd (S).
Att det är fult att ljuga, det anser de flesta och jag säger heller inte att det är det ni gör. Men att skicka ut ett pressmeddelande och medvetet undanhålla information som faktiskt är väsentligt. Det vill säga, enigheten mandatperioden 2002-2006 och skillnaden mellan Servicehus och demensboende är inte riktigt schysst. Och slutligen, enda skillnaden mellan en lägenhet i ett Servicehus och en i ett Trygghetsboende är att man inte behöver biståndsbeslut om att få bo i ett Trygghetsboende, samt att vi idag har betydligt fler lägenheter där än vi haft på våra Servicehus. Därmed inte sagt att det bara är äldre som bor där! Att ta upp den omvandlingen som skedde då som ett exempel på att ”sent ska syndaren vakna” är överhuvudtaget inte relevant för dagens situation med det behovet av platser på vårdboende med inriktning demenssjukdomar som Karlstad är i behov av!
Christian
I dag presenterade centerpartiets talesperson i arbetsmarknadsfrågor Annika Qarlsson, partiets lösning på den höga arbetslösheten. De vill sänka ingångslönerna med 20- 25 % för de grupper som har svårt att få ett arbete!!
Nej, men hej och välkommen låglönemarknaden. Här ska ni se att ni får ett jobba, genom att arbeta till sämre villkor än andra! Frågan är hur centerpartiet definierar vilka som befinner sig i dessa grupper som har det svårt att få ett jobb på arbetsmarknaden. Ett svar lämnas dock och det är invandrare!
Ja ha, så en invandrare som på grund av intolerans gentemot sitt namn, det är ändå ett faktum att människor sållas bort. Inte på grund av att de saknar utbildning eller erfarenhet av yrket från ett annat land, utan just för att det finns arbetsgivare som inte vill anställa dem med andra efternamn än sådana som Svensson, Andersson och allt vad det nu är som är ”typiskt” svenskt. De ska jobba för en lägre lön än arbetskamraterna som har ett annat efternamn. Så urbota dumt förslag så jag vet inte!
Har ni funderat på vad som händer i förlängningen av att etablera en låglönemarknad. Eller satt ni möjligen vid samma bord på krogen som Jan Björklund (FP) när han föreslog att unga arbetslösa ska få jobba till 75 % av lönen och inte 100 % även om man utför samma arbetsuppgifter. Har ni funderat på hur ni ska göra på en arbetsplats där det idag finns unga anställda, ska de också få sin lön sänkt, eller ska man jobba 100 % med samma arbetsuppgifter, men där lönen skiljer sig så mycket åt?
Det verkar som om desperationen bland mindre borgerliga partier, över svikande opinionssiffror får dem att helt tappa omdömet. Hur tänker ni när ni presenterar era förslag. Har ni ingen hos er, som faktiskt vågar ställa frågan, – Hur kommer detta att uppfattas? Är det en sådan god ide egentligen?
När försvann viljan och visionerna om ett Sverige för alla. Vad ska ni med regeringsmakten till när ni helt saknar förmågan att leverera förslag till det bättre för människor. Ni presenterar ju enbart åtgärder som gör att människor får det sämre. Om man nu inte är miljonär och bor på Solsidan förstås. Men där bor inte alla, inte ens de flesta bor där. Regeringens ansvar är för hela Sverige, inte små delar av det. Det är för alla som bor här och inte enbart de som har det bra. Varför ska de som redan har det svårt tvingas ut till en låglönemarknad som kommer att cementera och fördjupa de ökade klyftorna vi ser och tyvärr har sett sedan ett antal år tillbaka!
Förslaget är lika dumt som när Annie Lööf, partiledare för centerpartiet i början av januari förklarade att anledningen till att folk inte har mer pengar på banken, är för att det inte är roligt att spara! Bloggade om det här!
I all välmening kära regeringsföreträdare. Jag kanske är trög och har med åren fått det svårare att hänga med, men nog verkar det som om ni rört er väldigt långt bort från den verklighet de allra flesta lever i…
Christian
I morgon på arbetsmarknads- och socialnämndens möte kommer vi att behandla ”Riktlinjer till serveringstillstånd” eller med andra ord hur länge krogen ska få ha öppet och servera alkohol!
Det förslag som finns från förvaltningen och som socialdirektören och våra alkoholinspektörer står bakom med oförändrade öppettider står vi socialdemokrater bakom. Det innebär att alkohol slutas serveras kl. 01.00 och det ska vara stängt 02.00. Tider vi haft i många år i Karlstad. Det är även ett förslag som polisen tycker är bra. All erfarenhet visar på sambandet mellan längre öppettider och mer fylla och bråk.
Moderaterna, ännu så länge ensamma i majoriteten, driver frågan om längre öppettider och givetvis är de påhejade av ungmoderaterna i MUF. De startade idag en facebooksida, som de efter fråga från mig fick ändra. De trodde nämligen att majoriteten är enig, vilket inte är fallet.
Man kan fråga sig varför moderaterna går ut så starkt i en fråga där de inte har majoritet. Så sent som i söndags deklarerade ett av kommunalråden för miljöpartiet (i majoritet) att han tyckte 02.00 är en bra gräns.
Svaret är väl antingen populism eller att man saknar kunskap och insikt om vad längre öppettider medför.
Jag var igår på radion och fick kommentera min syn på detta, det inslaget kan du lyssna på här! Scrolla ned på sidan så kommer du till inslaget. Jag sade bland annat att jag har full förståelse för att många kan tycka att det är upp till var och en att avgöra när man vill gå hem från krogen. Men samtidigt tycker inte jag som socialdemokrat att man enbart kan se detta ur ett individperspektiv, det finns ett samhällsperspektiv att ta hänsyn till.
Erfarenheter från andra håll som förlängt öppettiderna, visar inte heller att man sitter ute på krogen längre, utan man väljer att gå ut senare då man förfestat längre hemma, med konsekvensen av att berusningsgraden är högre, med vad det innebär. Det är förmodligen av den anledningen polisen inte vill se längre öppettider, vad vet jag.
Men det finns också andra hänsyn att beakta. Personalens arbetsförhållanden, möjlighet att kollektivt kunna ta sig hem, är det orimligt att stadsbussarna går så länge som krogen är öppen? Men man måste också ställa sig frågan om varför det är så viktigt! Flera krögare vill absolut inte ha längre öppettider för det kostar också i form av personal och vakter. Men om någon har öppet så blir det av konkurrensskäl nödvändigt även för dem. Vi må önska att vi är en storstad, men att jämföra oss med Stockholm, Malmö och Göteborg är nog att ta i något.
Vi har i Karlstad haft längre öppetider i mitten av 90- talet. Det var 13 krogar/nattklubbar som hade tillstånd, men endast 3 stycken nyttjade det. Samtliga de tre, ringe en efter en till dåvarande alkoholinspektör inför revideringen av de riktlinjerna och bad dem att ändra tillbaka till kl. 02.00 för det ”kostade mer än det smakade”, men de ville göra det anonymt, av konkurrensskäl. Mig personligen har ingen uppvaktat och frågan om att revideringen är på gång har pågått i mer än 6 månader nu.
I dag var det en insändare i en av länstidningarna som tyckte politiker ska låta bli att lägga sig i och låta krogarna ha öppet hur länge de vill. Precis det som ungmoderaterna skriver på sin facebook sida. Avsändaren skrev också att det borde vara fler krogar/nattklubbar öppna även för dem som inte fyllt 23, för ”vi” har så få ställen att gå till. Jo men jovisst, gå du på att krögarna sänker åldern till 18 bara för att dem får ha öppet längre. Din målgrupp är knappast välkommen ändå. Men om detta säger inte ungmoderaterna något om.
Det finns även ett folkhälsoperspektiv att ta hänsyn till, och att mängden alkohol som dricks i Sverige skulle vara för liten, håller nog inte många med om, snarare tvärtom. Varför ska det vara så viktigt att få supa på krogen efter två. Tro mig, både du själv och din plånbok och förhoppnings han som slapp bli misshandlad kommer att må mycket bättre av att gå hem kl. 02.00 och inte 04.00!
Man kan inte hela tiden hävda individens rätt, att den själv ska ta ansvar för sin alkoholkonsumtion. För när man gör det så skuldbelägger man också alla dem som har en missbruksproblematik. Det missbruket kostar svenska samhället 66 miljarder årligen, för att då inte tala om allt mänskligt lidande det medför. Jag är väl i och för sig inte förvånad över att ungmoderater inte kan se frågan ur ett samhällsperspektiv, men det finns även andra moderater som borde ha vett att säga ifrån när dessa förslag kommer!
Är det så att ni absolut vill sitta längre ute på krogen så säger jag som en kompis och partikollega till mig, ”Fast, gå ut på krogen tidigare än 24.00 då om du inte ”hinner” vara där längre…
Att stänga 02.00 är inte för tidigt!”
Christian
För två veckor sedan så presenterade vi socialdemokrater i Karlstad vårt förslag till jobb- och utbildningspaket! Vi gjorde det av samma anledning som när vi var med och styrde i Karlstad, nämligen bristen på ansvar och handlingskraft från den borgerliga regeringen som har det nationella ansvaret för arbetsmarknadspolitiken. Paketet som vi nu lanserat har flera delar. Det handlar om att ge möjligheter till fortbildning för att kunna matcha de jobb som är på arbetsmarknaden. Det handlar även om att långtidsarbetslösa ungdomar ska ges en möjlighet att få rutiner i sin vardag genom en möjlighet till praktikplatser för att senare kunna gå vidare till studier eller anställningar. Vårt förslag kan du se här!
Paketet innehöll flera olika åtgärder för att få ned den höga arbetslösheten inte minst bland de unga. Det handlar bland annat om att ge en möjlighet till att läsa upp ofullständiga gymnasiebetyg. Paketet innehöll även att alla ska erbjudas insatser redan första dagen i arbetslöshet och inte som idag tvingas vänta i tre månader. I vårt förslag valde vi att fokusera på den höga arbetslösheten bland unga, men även arbetslösa föräldrar för att bekämpa barnfattigdomen. I vårt förslag fanns lärlings- och praktikplatser, liksom en satsning på något vi valt att kalla JA- jobb, Jobb för ett mer Attraktivt Karlstad!
I kommunstyrelsen är vi överens om att budgeten för arbetsmarknads- och socialnämnden måste revideras, och summan är vi också överens om. Men att enbart skicka pengar är inte att ta ansvar, att styra och leda. I brist på förslag från majoriteten valde vi att precis som tidigare år, lägga fram ett förslag. Igår två veckor efter att vi presenterat vårt förslag presenterade den blågröna majoriteten sitt, och det var tunt – förvånansvärt tunt!
Det innehöll fem punkter. Tre av dessa finns i vårt förslag som de nu haft i två veckor. En punkt fattade arbetsmarknads- och socialnämnden beslut om för tre veckor sedan och den sista punkten, ja den handlade om att vi ska bussa ungdomarna till Oslo! Hmmm, tunt var ordet. Vår tanke med ett lokalt jobb- och utbildningspaket, det var och är att vi vill att unga människor inte ska känna sig tvingade att flytta för att deras möjligheter till ett jobb här hemma är så få.
Hur ska arbetslösas möjligheter på arbetsmarknaden stärkas om vi inte stärker dem som individer? Ger dem verktyg som ökar deras möjligheter till att få ett arbete? I vårt paket ligger mycket fokus på just utbildning och fortbildning. Det var väldigt tunt med det i majoritetens förslag. För övrigt så kanske man inte ska slå på trumman och prata om 32 mkr, när hälften av dessa går till att täcka underskott i försörjningsstödsbudgeten. Vi socialdemokrater använde vid vår presskonferens den faktiska summan om 16 mkr. Det går inte att koka soppa på en spik hur som helst kära blågröna majoritet. Men det kanske också media insåg för vårt förslag fick betydligt bättre mottagande än ert. Kanske låter hårt, men that’s a fact!
Jobben är vår viktigaste fråga. De är avgörande både för människors möjlighet att styra över sina egna liv och för Sveriges ekonomi, tillväxt och utveckling. Kunskap och arbete bygger Karlstad till en stad för alla! Har man viljan att styra så räcker det inte enbart med att ha roligt. Man måste också kunna visa på handlingskraft. Och framförallt, vill man leka ”följa John” med socialdemokrater, ja då får man nog först lära sig hur den leken går till. Inte komma med ett sådant tunt jobbpaket efter att vi presenterat vårt jobb- och utbildningspaket!
I kväll är det kommunfullmäktige, får säkert många glada tillrop från majoriteten 
Christian
Jag undrar om det är ett riktigt jobb- och utbildningspaket de ber om.
I dag publiceras Rädda Barnens årliga barnfattigdomsrapport, ”Barnfattigdomen i Sverige 2012”. Den visar att allt fler barn i Sverige växer upp i fattigdom. 248 000 barn, eller 13 procent, lever i familjer som antingen har en låg inkomststandard enligt SCB:s definition, eller är beroende av försörjningsstöd. Det är 28 000 fler barn än i förra årets rapport.
Man skulle ju faktiskt kunna tro att detta är en utveckling som för de flesta politiskt aktiva visar att något är fel i den politik som förs! Men inte, vår statsminister Fredrik Reinfeldt (M) underkänner rapporten eftersom den är vänsterdriven! Hur tänkte du när du uttalade dessa ord herr minister? Är Rädda Barnen en organisation på vänsterkant? Men, låt oss ta dig på orden och mot all förmodan hävda att organisationen är vänstervriden. Blir andelen barn i fattigdom färre av det. Det är ju konkreta siffror. Det är samma beräkningsmodell som använts länge och utvecklingen talar sitt tydliga språk. När frågan om barnfattigdom diskuteras, så försöker ofta moderata företrädare hävda att det inte existerar någon fattigdom i vårt land. De gör det då utifrån FNn´s definition av absolut fattigdom, ett begrepp som är totalt irrelevant för de barn som växer upp i Sverige. Att relatera deras uppväxtförhållanden med barn som växer upp i de så kallade utvecklingsländerna är inte bara ett sätt att inte vilja se dem, det är också direkt fruktansvärt arrogant!
Flera människor beskriver idag hur de möter dessa barn som Fredrik Reinfeldt inte vill se. Skolsköterska Ann Wahlberg i Hässelby utanför Stockholm beskriver här hur hon möter allt fler barn vars föräldrar inte har råd att köpa kläder eller mediciner till sina barn. Hon säger bland annat, ” Häromdagen hade jag ett barn med koncentrationssvårigheter. Barnet tog inte medicinen varje dag. ”Nej, vi har inte haft råd nu därför att vi måste köpa mat.”
Eller tonåringen som själv beskriver det så här. ”Jag känner varje dag att jag vill göra saker som andra gör men som jag inte har råd med. Jag är tyst om det. Folk kan tycka att det är konstigt om man säger att man vill göra en massa saker och sedan inte gör någonting. Jag säger alltid att jag inte vill följa med när kompisarna gör saker som kostar.”
Efter att rapporten presenterats förra året skrev Karin Pettersson, Aftonbladets politiska chefredaktör om Högerns rädsla för fattiga barn. Hon skrev då bland annat.
Rapporten visar också att det är försämrad familjepolitik och försämrade trygghetssystem som ligger bakom ökningen.
Högerns svar: en bön, eller ett mantra. Det finns bara en Fredrik Reinfeldt och Anders Borg är hans profet (eller om det möjligen är tvärtom). Här ska inte komma några fattiga barn i vägen för den enda vägens politik. Så om vi låtsas att de inte finns, eller som att ökad barnfattigdom inte får några konsekvenser kanske problemet försvinner.
Högern är rädd för fattiga barn, eftersom deras människosyn inte tillåter att de finns.
Deras idé är att högre inkomstskillnader ska göra att slöa och improduktiva människor anstränger sig mer. Strunt samma att teorin inte verkar stämma. De jobb som finns kan de långtidsarbetslösa inte få, eftersom de har fel kvalifikationer. Utförsäkrade tar sig inte i kragen eftersom de är för sjuka. Och antalet fattiga barn ökar, eftersom fler föräldrar blir fattigare med regeringens politik.
Dessa orden är lika sanna idag, men med tillägget att nu avfärdar landets statsminister rapporten från Rädda Barnen och därmed de barn som tvingas växa upp som fattiga eftersom han tycker Rädda Barnen är vänstervridet!
Det är skamligt att avfärda det faktum att fattigdom existerar i vårt land på sådant sätt! När ska regeringen inse att vi bygger Sverige starkare tillsammans. Att alla vi som bor och lever här faktiskt tjänar på att alla ges goda uppväxtvillkor, då det påverkar även skolgången och vilka möjligheter man får som vuxen i samhället. När slutade du Fredrik Reinfeldt att tala om utanförskapet egentligen, var det när du insåg på din kammare att din politik inte alls gett de resultat du velat se. Men istället för att acceptera och inse detta faktum så väljer du att inte se och fortsätter på den enda vägen!
Det japanska ordspråket ”jag hör inte, jag ser inte och jag säger inget” Stämmer inte alls in på dig, däremot stämmer den västerländska tolkningen av detta väldigt väl in i alla fall när det gäller att inte höra och att inte se!
Gör om och gör rätt och se konsekvenserna av en politik som inte lyckats. Våga lyfta på skygglapparna och våga också erkänna att allt kanske inte nu i efterhand varit så klokt. Sluta hyckla om barnfattigdomen.
Christian
Idag kan man läsa om att utbildningsministern tillika partiledaren för folkpartiet Jan Björklund vill sänka lönerna för unga människor till 75 % av ingångslönen!
Det var verkligen modernt tänkt Björklund. Jämlikhet är inget vi ska förespråka här inte, ungas arbete ska värderas lägre oavsett om det är samma arbete som utförs av andra. Vad är nästa steg? Maud Olofsson (C) föreslog för ett par år sedan att invandrare ska ges lägre lön för att komma ut på arbetsmarknaden. Trodde i min enfald att kunskap ska värderas utifrån just vad det är och inte utifrån vem som har den, eller åtminstone är väl det dit vi vill?
Tänk om du lyckats lite bättre med ditt uppdrag som ansvarig minister för utbildning. Då kanske inte 20-25 % av alla elever lämnat gymnasieskolan utan fullvärdiga betyg och därmed getts ökade möjligheter till ett arbete!
Man löser inte arbetslösheten genom att ge någon grupp sämre villkor. Man löser den heller inte genom att premiera arbetsgivare som redan har unga anställda istället för att premiera dem som faktiskt anställer en arbetslös ung människa. Inte heller löser man den genom meningslösa arbetsmarknadsåtgärder som Fas 3!
Vi socialdemokrater i Karlstad presenterade förra fredagen ett jobb- och utbildningspaket, huvudsakligen riktat till unga människor. Det är genom att stärka unga genom utbildning, praktik och jobb som de stärker sina möjligheter till ett jobb. Inte genom att försämra villkoren för dem för att på så sätt rea ut dem och därmed sänka arbetslösheten!
Det märks med all tydlighet att regeringen saknar kraft och ideer! Det finns inga visioner om hur Sverige byggs starkare i framtiden. Bara en massa åtgärder som på något sätt försämrar tillvaron för olika grupper. Det ska vara hårdare tag i skolan, för att råda bot på att så många inte klarar den. Det ska vara hårdare tag för den som blir arbetslös i någon naiv tro att om man får det sämre så lägger man nog manken till för att få ett nytt jobb. Och för den som har oturen att drabbas av sjukdom, de ska genomlida en sådan radikal förändring till det sämre för då blir man säkert frisk och kan arbeta igen!
Och vem i regeringen vill idag längre prata om det så kallade utanförskapet. Människor som lämnats efter, för man har ingen ide om att ett starkare Sverige bygger vi tillsammans. Låt bildäcken brinna i förorterna och möt hopplösheten bland de som bor där med hårdare tag som om det på något sätt skulle skapa hopp och tro om ett aktivt liv i samhället tillsammans med andra!
Kanske dags att kliva åt sidan och låta andra krafter ta vid!
Christian
Tanken slog mig häromdagen, när börjar livet egentligen? När blir vi som vuxna en del av samhället och var vi det inte som barn också, fast på ett annat sätt?
Går livet ut på att vi ska växa upp, utbilda oss, skaffa familj, arbeta för att senare gå i pension och dö i vetskapen om att nästa generation bär generna vidare och därmed kan vi somna in lyckliga i vetskapen om att ”vi” på något sätt fortfarande finns kvar?
Idag var jag och besökte min mormor. En stark kvinna, en kvinna jag beundrar och högaktar. När det stormade som värst kring mig som person i rollen som landstingspolitiker, var hon en av få i Säffle som öppet stod upp för mig. Jag vill minnas två tillfällen, ett sorgset och ett glatt. Det sorgsna var när sjukvårdspersonal på min farmors dödsbädd, bad henne att be mig att inte göra något åt deras arbetssituation. De sade till henne, att du som jobbat på sjukhuset så länge, du vill väl inte att ditt barnbarn lägger ner delar av det? Detta fick de henne att framföra på min farmors dödsbädd! Jag tror i och för sig inte att de gjorde det utifrån vetskapen om hur ont det känns att höra dessa ord, de var bara rädda om sina arbeten och glömde sin yrkesroll, när de blandade ihop min roll som politiker, med det faktum att jag också var ett barnbarn, med en farmor på bädden som jag hellre ville se.
Det andra tillfället, som jag vill minnas är både glatt och sorgligt. Min mormor berättade för mig, hur hon på ”mjuka linjen” hört två äldre kvinnor tala ”illa” om mig, för det jag kände mig nödgad att göra tillsammans med andra, nämligen att omstrukturera sjukvården i Värmland, inte bara för ekonomins skull, utan framför allt för att vi ville värna kvaliteten för dem vi är till för, de värmländska patienterna och kanske framför allt för alla de värmlänningar, vi ville satsa på genom förebyggande arbete, så att de inte blir patienter hos oss.
Alla dem som så gärna och ofta pratar om politiker som om de anser sig vara bättre än andra, har ni själva funderat på att bli medlem i ett politiskt parti och ta ett ansvar för samhället? Att prioritera mellan det önskvärda och det som är ekonomiskt möjligt? Att möta ilska och oro från dem som inte vill ha en förändring fastän en förändring är nödvändig oavsett hur den ser ut?
Christian
Idag deltog jag i en paneldiskussion tillsammans med Berit Högman och Göran Greider. Det var ett hastigt inhopp då vår ordförande blivit sjuk och resultatet kanske blev därefter också, inte vet jag?
Nu i efterhand så väcks frågorna om man verkligen fick ut det budskap man ville få ut och svaret är förmodligen nej. Det är alltid enklare att vara efterklok och bedöma sina insatser efter om man varit en åskådare och lyssnat på sig själv.
Det som jag ville få ut, men som jag inte tror jag fick ut, genom min insatts är alla de tappade själar som dagens politik medverkat till.
En av fem unga i Sverige lämnar gymnasiet utan fullvärdiga betyg. Vi ser idag bidragsberoendet gå i arv i tredje generationen. Om barn växer upp i familjer där det normala är att mamma och pappa går hemma på dagarna, hur påverkar det dessa barn? Om skolan inte ges verktygen för att hjälpa dessa barn, vilken möjlighet ser de då i en tro om en bättre framtid för dem själva?
När man upplever att samhället sviker, när resurser till det gemensamma alltmer individualiseras och likriktar de unga som om de alla vore stöpta i samma form, vad blir då resultatet?
I höstas var jag på en teaterföreställning som hette ”Förorten brinner”, den handlade just om alla de unga i det så kallade utanförskapet som regeringen så totalt misslyckats med att hantera. Den handlade om tappade själar, utan hopp, och utan tro på framtiden. När samhället inte längre bryr sig om mig, varför ska jag då bry mig om samhällets regler?
Att tro att hårdare tag skulle hjälpa dessa ungdomar är naivitet och okunskap från dem som har makten, inget annat! Att tro att hårdare straff skulle få dessa unga att avstå från möjligheten till ett bättre liv, är en blind tro på vad kriminaliteten grundar sig på!
Vill vi ha ett samhälle för alla, så grundar det sig på tanken att alla vill vara med och bidra, och då måste samhället också bidra med resurser för att stötta, inte för att stjälpa. Idag handlar inte regeringens politik om att stötta, utan enbart om att straffa dem som inte håller måttet!
Vi ser att utanförskapet har ökat, ungdomsarbetslösheten cementerats på rekordnivåer, och en fördubblad barnfattigdom! Kanske är den förda regeringspolitiken inte rätt väg ändå!
Ett annat Sverige är möjligt!
Christian