Årets första partiledardebatt i riksdagen ägde rum idag och inte saknades det frågor att debattera omkring. Den väg Sverige är inne på, har lett till ökat utanförskap, cementerat en arbetslöshet som vi på 90-t skulle betecknat som just den massarbetslöshet den de facto är, men som de senaste åren blivit det normala!

Statsminister Fredrik Reinfeldt mös i talarstolen och skröt över det land han är statsminister över. Varför kan man fråga sig, konsekvenserna av den förda politiken de senare åren är inte mycket att skryta över. När hörde någon Fredrik Reinfeldt prata om att minska det så kallade utanförskapet? När pratade Reinfeldt sist om att den höga ungdomsarbetslösheten ska lösas genom att hjälpa unga att bättre matcha de arbeten som finns. De 127 000 under 24 år som idag är arbetslösa. Den stöttning de borde få, via fortbildning, praktikplatser, lärlingsplatser etc, den uteblir. Istället ska ungdomsarbetslösheten lösas genom att försämra deras anställningsvillkor och genom att ge alla arbetsgivare med unga anställda högre vinst. Bara Mc Donalds tjänar på detta över 100 miljoner kronor. Hade det inte varit ett bättre alternativ att ge stöd till de arbetsgivare som anställer en ny, inte till dem som redan har anställda? Snabbmatsbranschen har ju alltid haft större delen unga anställda, inte blev de fler för att företaget helt plötsligt fick sänkt arbetsgivaravgifter för dem de redan hade anställda!

Andelen unga som förtidspensionerats har under Reinfeldts tid ökat med 37 %! Just andelen människor som förtidspensionerades under mandatperioden 2002-2006 var något som Reinfeldt riktade mest kritik mot i valrörelsen 2006. Var är självkritiken idag herr statsminister?

Socialstyrelsen gjorde i höstas en jämförelse om möjligheten till egen försörjning för arbetslösa och där konstaterades att 4/10 arbetslösa saknar a-kassa eller har otillräcklig a-kassa för att klara sig. De hänvisas därmed till kommunernas socialkontor. Försämringen av a-kassan var medvetet gjprt av moderaterna. När avgiften chockhöjdes lämnade många den, dels av ekonomiska skäl, men dels också för att de lyssnat på Reinfeldt och Borgs utfästelser om att jobben kommer först och inte är det någon risk att ni blir arbetslösa i landet Sverige som leds av de nya moderaterna. Idag lever i Sveroge 250 000 människor på försörjningsstöd, till en mycket hög kostnad för landets kommuner. Samtidigt ger a-kassan ett överskott på 23 miljarder statliga pengar som Reinfeldt och Borg kan använda till sina ändamål. Sänka momsen på krogen till exempel!

Ungdomsarbetslösheten, det växande utanförskapet och utförsäkringar från a-kassan är bara några områden. Till dessa kan även läggas Fas 3, utförsäkringarna från Försäkringskassan, utförsäljningar av statlig egendom, allas vår egendom är ytterligare politikområden där utvecklingen sannerligen inte går åt rätt håll. Lägg sen till den fördubblade barnfattigdomen, en utrikespolitik som sköts via twitter av en minister med högst tvivelaktig bakgrund i ett visst oljebolag med intressen i länder där människor fördrivs, mördas och våldtas. Lägg sedan till dagens andra nyhet om oenigheten inom regeringen när det gäller miljöpolitiken och Jan Björklunds löften om skolan som absolut inte infriats. En skola som allt fler unga människor inte klarar av. Kan det verkligen vara fel på så många elever eller är det skolan som förändrats?

Men diskuterades alla dessa frågor i media, på twitter och andra sociala medier efter debatten? Nej i vanlig ordning fick personfrågor större utrymme än sakfrågor. När ska ögonen öppnas för att det systemskifte vi så länge varnat för inte står vid dörren, vi har redan öppnat den och gått en bra bit in i den korridor som Reinfeldt och Borg byggt. Frågan är när vi kommer till korridorens slut om den är tillräckligt bred för att kunna vända om och gå tillbaka när vi inser att detta var inte riktigt vad vi hade tänkt oss. Och var det verkligen såhär Reinfeldt beskrev framtiden, eller använde han skickligt de nya moderaternas retorik, samtidigt som han förde den gamla vanliga moderata politiken. En politik som faktiskt gör skillnad på människor, av olika bakgrunder och olika förutsättningar. En politik där välfyllda fickor ska bli mer välfyllda på bekostnad av en sammanhållen fördelningspolitik där alla ska ges förutsättningar för att bli en del av samhället som aktiva medmänniskor. Det kan inte vara så att man ska skuldbelägga enskilda människor för att inte alla kan vara sin egen lyckas smed. Om ett individuellt problem berör så många så är det ju de facto ett problem för samhället.

Vad som diskuterats i media efter debatten är Göran Greider, K-G Bergström, den avslagna debatten om arbetslösheten och avsaknaden av konkret politik, fastän den faktiskt finns där och är tydlig!

It doesn´t have to be this way!

Christian