Har lyssnat på Fredrik Reinfeldts regeringsförklaring och jag kommer på mig själv med att ställa frågan, lever vi i samma Sverige? Statsminister Reinfeldt berömmer sig själv och regeringen för att statsfinanserna i Sverige är stabila i en tid då det i omvärlden ser annorlunda ut. Men snälla minister Reinfeldt, moderaterna var emot det finanspolitiska ramverket. Kanske skulle ära den som äras bör för det faktum att våra finanser inte är i fullständigt moras. Detta trots en del högst tveksamma reformer från regeringens sida, som kostat stora resurser av våra gemensamma pengar, men inte gett värst mycket tillbaka! Hur många miljarder är nu kostnaden för att du sänkte arbetsgivaravgifterna för unga uppe i? I mars var det över 50 miljarder kronor! Detta för en reform som inte lett till att det är så många fler unga i arbete. Detta bekräftas av IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering).
Tyvärr är inte den ”reformen” den enda som kostat skattebetalarna väldigt mycket pengar, men tyvärr inte levererat något vidare. Även sänkningen av krogmomsen har inte gett den effekt som regeringen lovade. Detta i sig var väntat, för precis alla, utom just regeringen var högst tveksamma till om det skulle bli värst mycket fler jobb.
Just nu har jag läst regeringsförklaringen
Den ger inte direkt svar på min fråga om jag och statsministern lever i samma land. Han säger en hel del som jag i och för sig kan hålla med om. Men samtidigt så finns det ett antal områden, där han, liksom säkert de flesta av oss vill se en förändring till det bättre. Men just inom dessa områden så har hans politik inte medverkat till just förbättringrar, utan tvärtom till försämringar och ökade klyftor!
Kursiv stil är direkt hämtat från Fredrik Reinfeldts regeringsförklaring.
Vi har kunnat tillföra resurser till kommunerna. Jasså, var är de? Menar du de tillfälliga pengarna kommunerna fick efter att bland annat socialdemokraterna krävt detta. För vår del i Karlstad så var det 73 miljoner vi fick i tillfälligt konjunkturstöd när skatteintäkterna skrevs ned med drygt 800 miljoner. Samtidigt fördes en kostnadsövervältring över på kommunerna i form av utförsäkringar. Dessa kostar nu skattebetalarna i Karlstad årligen 19,5 miljoner kronor! Det där tillfälliga stödet du gav Reinfeldt, det är uppätet för länge sedan. Bara i årets budgetarbete så uppgår de statliga kostnadsövervältringarna till minst 70,8 miljoner för karlstadsborna och året innan till mellan 58,2 till 81 miljoner, beroende lite på hur man räknar! Dina extra resurser till kommunerna Fredrik Reinfeldt är med andra ord inget att skryta med.
Statsminister Reinfeldt talade sedan en del om människors behov av trygghet, han sade bland annat. Samtidigt som vi är medvetna om människors bräcklighet och behov av stöd i olika skeden av livet. Människan behöver frihet såväl som trygghet. Ursäkta, men förstod du vad du precis sade statsministern. Fler människor idag lever av försörjningsstöd än a-kassa. 40 % av dem med försörjningsstöd är arbetslösa! Det var inte riktigt tänkt att det skulle vara så. Och när det gäller trygghet, så har utförsäkringar inom både försäkringskassan och a-kassan, knappast lett till att öka den tryggheten i samhället.
Sedan malde statsministern på lite grand i sin regeringsförklaring, men så fastnade han i ett område som också fick mig att fundera på om statsministern verkligen begriper att det är hans politik som kanske just motverkat det han säger sig vilja uppnå. Han sade nämligen, Sverige ska ha ett utbildningssystem av högsta klass. En kunskapsskola som rustar varje elev, oavsett bakgrund, för livet såväl som arbetsmarknaden. En skola som ger ungdomar verktygen att forma sin egen framtid. Ja det lät ju verkligen bra, men hur ser det egentligen ut. resultaten i skolan har sjunkit de senaste 6 åren, en tid då du varit statsminister. Fler elever än tidigare klarar inte skolan och vad är regeringens lösning, är den att stärka skolans möjligheter att hjälpa dessa elever? Nej istället vill man göra utbildningen ”enklare”, bland annat genom det senaste idioti förslaget om ett- åriga gymnasieprogram. vem ska efterfråga den arbetskraften Fredrik Reinfeldt?
Därefter fortsatte statsministern. Hans regeringsförklaring är 16 sidor lång och även om det är mycket mera i den jag skulle vilja kommentera, så konstaterar jag att det blir ett på tok för långt blogginlägg och det som återstår är ändå mest misch masch från ansvarig minister som inte vill se att den politik han för, den leder inte till det han vill uppnå, utan tvärtom försämrar tillvaron för människor…
Christian
Andra inlägg om regeringsförklaringen
I dagens Nya Wermlandstidningen (NWT) kan man läsa om att det nu är ”halvtid” för den styrande majoriteten (M+MP+FP+C+KD) i Karlstad. I artikeln som ställer man ett antal frågor som majoriteten får besvara, artikeln kan du läsa här! Vi inom S får också kommentera utvecklingen genom vårt kommunalråd i opposition Lena Melesjö Windahl, den artikeln kan du läsa här. Vi socialdemokrater är angelägna om en positiv utveckling för Karlstad och är därför bekymrade över den utveckling som sker. Vi har vid ett flertal tillfällen lagt förslag, som tyvärr i de allra flesta fall röstas ned.
Jag tänkte att jag här på min blogg skulle kommentera majoritetens svar för att på sådant sätt komplettera artikeln! Jag använder mig av samma rubriker som i artikeln!
Majoriteten lovade att…
..Införa en ”taköver-huvudet-garanti”
- Den är beslutad, dock lever inte ansvarig förvaltning upp till denna till hundra procent. Om den garantin och om ”Bostad först” bloggade jag om förra veckan. Antalet hemlösa har inte minskat i Karlstad alls. Det blogginlägget med rubriken, ”Det är rätt att göra bra saker, men bättre att göra rätt saker”, kan du läsa här!
…Erbjuda fler språk i skolan
- Här har man levererat, i alla fall genom ytterligare ett språk, har för mig man lovade betydligt fler i valrörelsen.
…Öka bemanningen på vårdboenden
- Här har man utifrån vallöfte inte levererat. Peter Kullgren (KD) lovade att höja bemanningen och som han uttryckte det i ett filmklipp på Youtube ”Vi blir då av med delade turer”. Det klippet kan du se här! Vad som skett är att man på tre av kommunens 17 boenden har ökat bemanningen nattetid. Frågan är om inte väljarna uppfattade Peters budskap som något annorlunda i valrörelsen. Big fail på den punkten!
…Införa praktikplatsgaranti i samarbete med universitetet och näringslivet
- Arbetet har påbörjats, kan väl anses som check kanske.
…Satsa på skollokaler och se över lärartäthet och löner
- Fler skolor byggs om säger majoriteten, ja det sker. Men det skedde även under tidigare majoriteter, de flesta av de nyinvigningar som ansvarigt kommunalråd Niklas Wikström (FP) varit på, beslutades under föregående mandatperiod då S.V och MP styrde Karlstad. Om höjda lärarlöner svarar majoriteten att den frågan om lärarlöner har lyfts, men lönerna har inte höjts. Nej det stämmer verkligen och frågan har inte bara lyfts, majoriteten har varit tydliga med att de inte avser att satsa på lönerna. Vi socialdemokrater har i tre budgetförslag nu haft med en lönesatsning, men röstats ned!
…Satsa på en biogasanläggning för rötning av matavfall
- Osäkert om det blir av. Å andra sidan måste det vara marknaden som avgör om Karlstad ska bygga en.
…Göra det attraktivt att friköpa tomträtterna
- Här har de levererat, det går inte att säga något annat.
…Satsa 14 miljoner kronor årligen på cykelvägnätet i kommunen
- Inget nytt under solen i Karlstad direkt. Satsningar på cykelbanor har skett länge och det råder inte direkt någon politisk oenighet om detta.
…Under 2012 påbörja arbetet med Solsidan, Karlstads nya framsida från Residensparken till Sandgrundsudden
- Utreds
…Se över möjligheten att införa tågstopp i Skattkärr, Skåre och Vålberg inom mandatperioden
- Diskussioner förs, å andra sidan är ”se över” inte direkt ett tvingande vallöfte. Vore dock bra med fler tågstopp i kommunen, ingen oenighet om detta. tror dock inte att det är möjligt under mandatperioden.
Sedan finns det en del i artikeln om antalet kommunalråd i majoriteten. De är sju stycken mot tidigare fyra förra mandatperioden. Per-Samuel Nisser (M), kommunstyrelsens ordförande kommenterar det med ”- Det är inte fler kommunalråd än under den förra mandatperioden, om man ser till tiden. Vi delar arbetet på fler personer.” Korrekt eller inte, njae får jag nog svara på den frågan. Kanske läge att påminna NWT om artikeln ni hade den 17/5-2011, med rubriken ”Skenande kostnader för kommunalråden”, den kan du läsa här! Att man sedan säger att man ska dela arbetet på flera personer låter väl fint, men samtliga kommunalråd utom ett sitter ju även som ordförande i en nämnd och därmed blir de ”heltidare” med inkomster på en bra bit över 60 000 kr i månaden. Jag säger inte att det är fel, men påskina inte att kommunalråden inte är heltidspolitiker. Skrev ett blogginlägg om majoritetens maktkoncentration i maj 2011, observera att arvodena höjts två gånger sedan dess, det inlägget kan du läsa här!
Sammanfattningsvis kan man konstatera att det inte hänt värst mycket i Karlstad och det som hänt inte alltid varit till det bättre, om detta skrev jag i ett blogginlägg den fjärde september. Tyvärr pekar många kurvor nedåt, det inlägget kan du läsa här! Nu är det som sagt halvtid i mandatperioden och vi får se hur de två kommande åren ter sig. Nu har jag i alla kompletterat artikeln i NWT något med synpunkter från en oppositionspolitiker!
Christian
I gårdagens peartiledardebatt lämnade Annie Lööf (C) ett tydlig besked om vilken fråga som är den viktigaste för Sverige. För hennes del är det att fortsätta att sänka skatterna. Mera specifikt vilken eller vilka skatter det handlade om är inte så noga, huvudsaken är att de får sänkas!
Man kan ju fråga sig varför just den frågan engagerar Annie Lööf (C) så mycket. Skatterna i vårt land har sänkts en hel del och det är inte alltid som det haft den effekt de enligt regeringen skulle ha. Ta sänkningen av restaurangmomsen, ingen annan än regeringen tror att den får den effekt de påstår. Varje jobb där kostar skattebetalarna 1,5 miljoner. Det motsvarar tre tjänster inom äldreomsorgen eller barnomsorgen. Var det jobben som var viktigast eller vilken typ av jobb det är?
Andra skatter som skulle försvinna bytte bara namn och fick ingen större effekt, ja bortsett från dem med väldigt högt taxerade hem. Jag menar givetvis fastighetsskatten, som kristdemokraattan lovade attavskaffa, den gjordes om till en kommunal fastighetsavgift. Men tro för den skull inte att kommunerna fick lite extra resurser. Det blev ett nollsummespel, den gången, för kommuner i hårt ekonomiskt läge. Staten däremot har fortsatt att vältra över kostnader på den kommunala sektor, som bara för Karlstads del handlar om stora summor årligen som skattebetalarna i stan får betala för att Reinfeldt och Borg, och ja givetvis även Lööf och Björklund ska kunna fortsätta att sänka skatter och piska elever som i en skola med mindre resurser också får det svårare att klara av sin skolgång. Men inte kan det bero på resursbrist säger Björklund, nej det är eleven som är lat och inte vill. Förresten tyckte Björklund att han kunde mer om den svenska gymnasieskolan så han tolkade gymnasiereformen tvärtemot Sveriges kommuner och landsting och drog undan statsbidrag till den. Fick han ytterligare mer pengar att sänka skatten med. Eller varför inte privatisera något som man redan från början vet inte blir bra, för det är ju inte slöseri med skattepengar!
Idag skriver Hans Dahlgren (C) ordförande i centerpartiets välfärdspolitiska grupp om att vi i framtiden måste ransonera välfärden för vi kommer inte att ha råd att finansiera den, läs mer om det här! Men om du som ordförande i er välfärdspolitiska grupp har den insikten att det är svårt att finansiera den, kan du då inte berätta för din partiledare att det blir ännu svårare om hon fortsätter att sänka skatterna……
Christian
Vissa partier tjänar opinionsmässigt på att byta partiledare. Detta kunde konstateras inte minst igår, där nya siffror visade på att socialdemokraterna med Stefan Löfven lyfts till 35,5 %. Andra partier som centerpartiet har inte haft samma framgång i opinionen. Med Annie Lööf i spetsen har partiet vridits ytterligare åt höger, vilket knappast var troligt sedan Maud Olofsson under sin tid ”släppt” flera för centerpartiet viktiga frågor. Många var säkert de centerpartister som önskade en återgång till det folkrörelseparti de en gång var. Men icke!
I flera opinionsundersökningar ligger centerpartiet under spärren till riksdagen och anledningen till varför de är det, tycks ha gått den nya centerledningen förbi. För man ställer sig inte frågan om det är fotbytet i kärnkraftsfrågan som är orsaken. Eller utspel som att människor saknar pengar på banken, för att det inte är roligt att spara, vilket Annie gjorde i januari. Inte heller inser man att krav på sänkta ingångslöner för unga, sjuka och arbetslösa knappast lockar väljare, utan snarare får väljaren att inse att åsikter som dem Annie Lööf företräder, de är inte värst framtidsinriktade. De skapar knappast tillväxt, löser arbetslösheten och skapar reformutrymme för att Sverige ska bli ett bättre land, inte för några utan för alla! Nej vad de istället gör är att de skyller på att moderaterna blivit för starka!
Att Annie Lööf inte hyser någon större tilltro till svenska folkets förmåga att själva bilda sig en uppfattning, det visar med all tydlighet alla mycket ogenomtänkta utspel hon ideligen gör. Men att som nu skylla på att moderaterna är för stora, att det skulle vara anledningen till att centerpartiet rasat i opinionen, det är väl ändå lite väl magstarkt. Konstatera faktum Annie Lööf (C), folket gillar inte din politik!
Idag i Expressen skriver Börje Hörnlund om just detta. Han är inte vem som helst. Han har en lång karriär som ledande centerpolitiker bakom sig och har varit bland annat arbetsmarknadsminister och landstingsråd. I boken ”Vägen till politisk hemlöshet” (2011) gjorde han upp med Centerns utveckling under Maud Olofssons ledarskap. Skriver Expressen, vill man läsa mer om honom kan man göra det här.
För inte så länge sedan gick företrädarna för folkpartiet och centerpartiets ungdomsförbund ut och ville slå ihop partierna. Detta i en förhoppning om att det sammanslagna partiet skulle nå större framgång. Det skulle man ju kunna tro, men det är väl snarare politiken de båda partierna för som är anledningen till raset och inte att de är två partier som famlar och har förlorat det plattform man tidigare utgått från. Folkpartiet var tidigare ett socialliberalt parti och centerpartiet ett folkrörelseparti med rötter djupt förankrade. När man då så plötsligt byter fot i frågor där man tidigare varit så tydliga. Ja då blir också konsekvensen att väljarna flyr, för de känner inte igen sig.
Jag skulle tippa, om det nu dock bara är min åsikt. Så skulle centerpartiet må gott av att be Annie Lööf att gå, välj en partiledare som återför centerpartiet till det folkrörelseparti det en gång var och lämna alliansen!
Christian
Man kan som socialdemokrat inte vara annat än glad över de framgångar vi har i opinionen sedan Stefan Löfven valdes till partiledare. Det visar bland annat hur långt vi kan gå om vi lägger interna stridigheter åt sidan och fokuserar på motståndarna. Samtidigt så kan det vara på sin plats att också höja ett varningens finger.
Det är inte länge sedan, 2009, då vi hade 45 % i en opinionsmätning och även om Stefan klarat uppgiften som partiledare väldigt väl, så kan säkert även en del av vårt ökade stöd också bero på internt käbbel bland regeringspartierna. Det som opinionsmätningarna dels visar på, är hur rörlig väljarna är. Men samtidigt, visar den också på att vi än en gång ses som ett stabilt parti som man stödjer när det är oro inom och mellan andra partier, som i det här fallet gäller regeringspartierna.
Det gäller nu att inte bli för nöjd med läget och tro att vi får en promenadseger, för det kommer vi inte att få. Om vi kan lyfta så mycket med en ny partiledare, tro inget annat än att det inte i tre borgerliga mindre partier nu också blöt och stöts om inte de också borde göra samma sak. Visserligen är Annie ny, men det var Håkan med. Hägglund har klarat ännu en partiledarstrid, men för hur länge då och folkpartiet spås bli nästa borgerliga parti i kris om man lyssnar på Carl Melin på United Minds som idag twittrade med Aftonbladet.
Om en vecka presenterar regeringen vårpropositionen, lite senare kommer vårt förslag. Det ligger nu ett stort ansvar hos våra företrädare i riksdagen att inte sjabbla bort den möjligheten den ger oss för att fokusera på vår politik. Eller enklare uttryckt, för inte budgetdiskussioner i media!! Det är fullständigt självklart, och rimligt att alla från början inte har samma uppfattning i allt, det är slutprodukten man ska vara överens om! Men att föra sin talan genom media är inte acceptabelt, den diskussionen ska föras internt. Det gjorde den inte sist. Men inte heller blir det bättre av att höra företrädare envist upprepa att jo men vi har varit överens hela tiden, vem tror på det. Ni företräder ett parti med över 100 000 medlemmar. Hur många vi är som är förtroendevalda socialdemokrater, det vet jag inte. Men vi har alla olika frågor som vi brinner lite extra för och som vi kanske vill prioritera i en budgetdiskussion. Men för den internt och se till att bli överens om det färdiga förslaget. Upprepa inte förra årets sjabbel, det är allt jag ber om. Se till att medias fokus hamnar på vårt förslag och inte på de förslag som inte kom med och som någon surt meddelat media, men inte vågar stå för!
Ska vi bli ett parti som fortsätter att växa måste vi, precis som Karin Pettersson skriver i Aftonbladet idag här om, leva upp till detta: ”Men socialdemokrati när den är som bäst är en rörelse som gör tvärtom. Det är politik som både utgår från verkligheten, och samtidigt orkar se grundläggande orättvisor. Och dessutom tror att det är möjligt att göra något åt dem.
Det är både löftet om att utrota barnfattigdomen och ordning och reda i statens finanser. Det är att möta en ekonomisk kris med ett kunskapslyft. Det är Håkan Juholts jämlikhetspatos och Mona Sahlins frihetslängtan. Det är maxtaxan i förskolan och insikten att en fungerande a-kassa både är en självklar rättighet och ett sätt att möta strukturomvandlingen.
Problemen för socialdemokraterna de senaste åren är att partiet brustit såväl när det gäller ekonomisk trovärdighet, känsla för samtiden och radikala visioner.”
Fortsätt att fokusera på målet och låt inte medvind i opinionen väcka inre stridigheter som motverkar målet, så vem vet, 35,6 % är väl inte så mycket och vi kan nå mer.
Christian
För att vara två partier som det går väldigt dåligt för i opinionsmätningarna så verkar partiledarna Annie Lööf (C) och Jan Björklund (FP) bli så stressade av det faktum att de nu tycks föreslå vad som helst för att få lite mediauppmärksamhet. Vad de däremot inte tycks reflektera över innan de lägger sina förslag är vilken reaktion deras förslag kommer att få.
Det senaste utspelet om sänkta ungdomslöner totalsågas idag av Fredrik Reinfeldt (M). I Aftonbladet kan man läsa hans tydliga signal till lokala och regionala m-politiker, – I Sverige sänker vi inte löner, vi höjer dem!”. Fredrik Reinfeldts tydlighet är bra, i alla fall för landets unga, mindre bra för den så kallade alliansen, som sakta vittrar sönder. Däremot ska inte detta inlägg ses som någon form av tacksamhet gentemot Fredrik Reinfeldt (M). Han har varit statsminister under en tid då arbetslösheten bland de unga ökat. De åtgärder som presenterats har inte hjälpt fler unga till ett arbete eller en utbildning som ska stärka deras möjligheter till ett arbete. det har handlat om att deras arbetskraft ska bli billigare för arbetsgivaren i form av sänkta arbetsgivaravgifter utan att nya jobb getts till någon ung människa. Det har även handlat om det kontraproduktiva i Fas 3, tyvärr finns även unga numera i denna så förkastliga påhitt till arbetsmarknadsåtgärd. Det har också handlat om skattesänkningar som inte kommer att ge avsedd effekt, restaurangmomsen, och där betydligt fler jobb skulle kunnat skapas om de använts på annat sätt. Så något direkt beröm får inte Fredrik Reinfeldt av mig idag, snarare understryker hans avståndstagande, devisen att även en blind höna kan finna ett korn!
Det som även förvånar mig är avsaknaden av kontakt med medborgarna/väljarna hos ledarna för centerpartiet och folkpartiet. Det är ju inte direkt första gången en groda kommit ur deras munnar, och som de sedan envist hållit fast vid och kräftgången fortsätter i opinionsmätningarna. Ni har inte funderat på om ni kanske skulle komma med ett förslag som kan attrahera människor, förslag som inte medför att man värderar en unga människa lägre än en äldre människa om man utför samma typ av arbete?
Att sedan som Jan Björklund (FP) använda sig av argumentet att en låg lön är bättre är socialbidrag är ju så dumt så man kunde tro att Björklund vaknat i tron att det är första april. Om man ska ha det argumentet ja då kan du ju lägga dig en krona över försörjningsstödet och se om det förslaget uppskattas! Hur vill vi att morgondagens arbetsmarknad ska se ut i det borgerliga Sverige? Vilka vill vidareutbilda sig om man ska få en lön man knappt kan leva på? Här kan man visserligen motargumentera att de som skaffar sig en högskoleutbildning inte längre definieras som ung när de är klar. Nej, och därmed så klarar de folkpartiets krav, men de klarar inte centerpartiets. För deras förslag handlade inte att sänka lönen enbart för unga, nej de vill sänka lönen även för andra grupper som har det svårt att komma ut på arbetsmarknaden!
Det är en rätt trött regering vi har. Dåliga opinionssiffror ger dåliga förslag, vilket i sig är kontraproduktivt, men det tycks de inte inse. Kristdemokraterna ute i kylan och de två andra små partierna har heller inte vunnit på samarbetet, i alla fall inte opinionsmässigt. Sedan har Annie Lööf (C) givetvis vunnit mycket med en lön, lika hög som statsministerns. Den enda vägens politik med utförsäljningar, hårdare tag i skolan och skattesänkningar har gett högre arbetslöshet, fördubblad barnfattigdom, ökat utanförskap och Sverige sjunker på rankinglistor inom OECD.
Viljan tycks helt enkelt inte längre finnas hos regeringen att göra ett gott arbete, man saknar helt enkelt någon idé om vad man vill uppnå, man förvaltar enbart och det syns då att man inte trivs ihop. För hade man trivits ihop, då hade man inte käbblat i media.
Sverige kan bättre, vi vill bättre. Kunskap och arbete bygger Sverige starkt!
Christian
I dag presenterade centerpartiets talesperson i arbetsmarknadsfrågor Annika Qarlsson, partiets lösning på den höga arbetslösheten. De vill sänka ingångslönerna med 20- 25 % för de grupper som har svårt att få ett arbete!!
Nej, men hej och välkommen låglönemarknaden. Här ska ni se att ni får ett jobba, genom att arbeta till sämre villkor än andra! Frågan är hur centerpartiet definierar vilka som befinner sig i dessa grupper som har det svårt att få ett jobb på arbetsmarknaden. Ett svar lämnas dock och det är invandrare!
Ja ha, så en invandrare som på grund av intolerans gentemot sitt namn, det är ändå ett faktum att människor sållas bort. Inte på grund av att de saknar utbildning eller erfarenhet av yrket från ett annat land, utan just för att det finns arbetsgivare som inte vill anställa dem med andra efternamn än sådana som Svensson, Andersson och allt vad det nu är som är ”typiskt” svenskt. De ska jobba för en lägre lön än arbetskamraterna som har ett annat efternamn. Så urbota dumt förslag så jag vet inte!
Har ni funderat på vad som händer i förlängningen av att etablera en låglönemarknad. Eller satt ni möjligen vid samma bord på krogen som Jan Björklund (FP) när han föreslog att unga arbetslösa ska få jobba till 75 % av lönen och inte 100 % även om man utför samma arbetsuppgifter. Har ni funderat på hur ni ska göra på en arbetsplats där det idag finns unga anställda, ska de också få sin lön sänkt, eller ska man jobba 100 % med samma arbetsuppgifter, men där lönen skiljer sig så mycket åt?
Det verkar som om desperationen bland mindre borgerliga partier, över svikande opinionssiffror får dem att helt tappa omdömet. Hur tänker ni när ni presenterar era förslag. Har ni ingen hos er, som faktiskt vågar ställa frågan, – Hur kommer detta att uppfattas? Är det en sådan god ide egentligen?
När försvann viljan och visionerna om ett Sverige för alla. Vad ska ni med regeringsmakten till när ni helt saknar förmågan att leverera förslag till det bättre för människor. Ni presenterar ju enbart åtgärder som gör att människor får det sämre. Om man nu inte är miljonär och bor på Solsidan förstås. Men där bor inte alla, inte ens de flesta bor där. Regeringens ansvar är för hela Sverige, inte små delar av det. Det är för alla som bor här och inte enbart de som har det bra. Varför ska de som redan har det svårt tvingas ut till en låglönemarknad som kommer att cementera och fördjupa de ökade klyftorna vi ser och tyvärr har sett sedan ett antal år tillbaka!
Förslaget är lika dumt som när Annie Lööf, partiledare för centerpartiet i början av januari förklarade att anledningen till att folk inte har mer pengar på banken, är för att det inte är roligt att spara! Bloggade om det här!
I all välmening kära regeringsföreträdare. Jag kanske är trög och har med åren fått det svårare att hänga med, men nog verkar det som om ni rört er väldigt långt bort från den verklighet de allra flesta lever i…
Christian
Eftersom tidigare blogginlägg denna vecka handlat om kommunpolitiken så fortsätter vi väl på det temat, det tycks aldrig ta slut på uppslag att skriva om. För trots att över ett år har gått sedan den nya majoriteten (M+MP+FP+C+KD) tillträtt så har de svårigheter i att bestämma sig för inriktningen för sitt gemensamma styre.
Igår var det nämnddag, det är den dagen då de allra flesta nämnder i Karlstad sammanträder. Givetvis vill varje politisk majoritet, liksom opposition få publicitet, det ligger i sakens natur. Men eftersom den ena handen inte alltid vet vad den andra handen gör, så riskerar det att bli en del inkonsekventa beslut i kommunen på just nämnddagen. Tyvärr uppmärksammas inte detta alltid av media så jag får väl helt enkelt blogga om det för att på så sätt få fler att få en inblick i hur en dag kan te sig i det politiska livet i Karlstad.
Efter nämnderna skickas pressmeddelanden ut, ett sådant var det från vård- och omsorgsnämnden. Där beslutade man att man skulle införa en barnchecklista, VF hade en notis om detta här. Vad är då en barnchecklista? Har surfat runt och kollat på olika kommuner och landsting och de ser för det mesta lika ut, ett exempel kan ni se här.
Vad är då det inkonsekventa i detta, för visst är det bra med en barnchecklista. Jo det inkonsekventa är att samma dag som vård- och omsorgsnämnden fattade det beslutet, så beslutade barn- och ungdomsnämnden om återinförda avgifter för kulturskolan och höjda avgifter inom barnomsorgen. Om vi tittar närmare på punkt 2 i barnchecklista så uppkommer ju ändå frågan hur samma majoritet, samma dag väljer att fatta beslut som går på tvärs mot varandra?
Väljer vi sedan att titta på tredje punkten, den som lyder ”Innebär beslutet att barn och ungdomars rätt till hälsa och god utveckling beaktats?” Så rimmar det väldigt illa när barn- och ungdomsnämnden igår beslutade att inte avsätta 125 000 kronor för att Idrottsskolan ska kunna fortsätta. Trots att dess ordförande vid senaste mötet med barn- och ungdomsnämnden lovat att göra så. Våra representanter hade i internbudgeten ett förslag om just detta utifrån löftet från ordföranden, men fick se sig överkörda. Idrottsskolan har funnits i 10 år, över 2 000 barn deltar i aktiviteterna och det är inte framförallt barn med föräldrar i det övre inkomstskicket. Även spontanidrotten finns under Idrottsskolan.
Något man däremot var överens om, det var socialdemokraternas förslag till svar på ett medborgarförslag, texten tyckte de var bra, men som en moderat ledamot uttryckte det. ”Jag kan aldrig bifalla ett förslag med en sosselogga på.” Det var politik på hög nivå det och det rimmar för övrigt väldigt dåligt med vad företrädare från majoriteten sagt i över ett års tid. ”Vi vill lyssna på alla och skapa ett gott samarbetsklimat”. Jo tack ja, det vill ni, när det sker på era egna villkor. Tyvärr är det inte det enda exemplet denna veckan. I tisdags på kommunstyrelsen, fick dess 2:e vice ordförande ett utbrott mot oss och vänsterpartisten för att vi inte var överens om ägardirektiven. Dessa har det förhandlats om en längre tid och kommer vi inte överens så är det bara att konstatera att vi inte är villiga att kompromissa i alla frågor. En sådan är utförsäljning av gemensam egendom. Är väl knappast något nytt att vi inte vill se det och om ni ändå driver igenom den linjen så får ni väl också finna er i att vi har ett annat förslag till direktiv. Nej, det kan låta så väldigt bra när vissa i majoriteten uttalar sig om bättre samarbetsklimat mellan partierna, men med den typen av exempel vi sett enbart denna veckan så var det nog mest prat och inget annat!
Inte heller fick våra kamrater i stadsbyggnadsnämnden igenom sitt förslag om att återuppta arbetet med en fördjupad översiktsplan för Eriksberg. Det i sig kan ju faktiskt vara okay för majoriteten att fatta. Men kommunstyrelsens ordförande, har vid flera tillfällen bestämt hävdat att de inte förhandlat bort en utbyggnad av Eriksberg köpcentrum och därmed riskera att Karlstad går miste om 700 jobb. Det tar bara tid att arbete med översiktsplanen säger han, men något stopp är det inte tal på. Ja, det har han helt rätt i, en översiktsplan ändrar man inte över en natt, men nu har arbetet stått still i över ett år och i och med gårdagens beslut så fortsätter det att stå still och då händer absolut ingenting med utbyggnaden och Karlstad förlorar jobb och därmed skatteintäkter som ska finansiera vår gemensamma välfärd.
Ebberöds bank vet jag vad det är, men den röra som nu syns i kommunen, den vet jag inte vad det ska kallas….
Christian
Jag ska i ärlighetens namn erkänna att det varit en tuff vecka. Mediadrevet mot vår partiledare Håkan Juholt har inte varit en västanfläkt utan snarare en storm kallad Gudrun eller en orkan vid namn Katrina. Idag beslutade vårt verkställande utskott att uttala sitt förtroende för Håkan som partiledare. Var det rätt beslut eller inte? Jag vet i ärlighetens namn inte. Det är lite som moment 22. Oavsett vilket beslut VU fattat så hade det fått konsekvenser! Antingen ledarlösa eller en partiledare som vi när vi möter väljare tvingas försvara och som därmed minskar våra möjligheter till att föra ut sakpolitiken!
Jag vill först slå fast, tydligt och klart, jag tror inte det funnits någon uppsåt från Håkans sida, han är inte enligt min åsikt en person som kan beskrivas som girig. Däremot är han kanske slarvig och ibland lite väl snabb i sina uttalanden, men det i sig behöver inte vara en negativ egenskap, det kan vägas upp av andra egenskaper, såsom att han är en oerhört duktig retoriker och folklig av sig. Fast samtidigt får inte förglömmas, att han ska matcha Reinfeldt i valet 2014 och då krävs det att andra vid hans sida kan väga upp de sidor hos honom själv som inte är så starka. Frågan är om de finns idag? Hur kommer det sig egentligen att Morgan Johansson fick klartecken för sitt utspel? För mig som socialdemokrat sitter det i ryggmärgen att vi inte graderar medborgarskap, frågan ska överhuvudtaget inte finnas på dagordningen, utan avfärdas omedelbart bums!
Media har senaste veckan verkligen drivit på en affär som det idag blev klart inte existerat. Riksdagens regler för vad som gäller är mycket oklara. Det har inte enbart drabbat Håkan utan även en centerpartistisk riksdagsledamot, skillnaden är dock att han behöver inte betala tillbaka, trots att det handlat om större summor än för Håkan. Vad hände med att vi alla ska vara lika inför lagen? När glömde media bort att oavsett vem man är eller vad man är så ska man behandlas lika? Mer om det kan du läsa här, här och här! Ja ni ser själva, media engagerar sig men drar man någon slutsats över hur det påverkar livet för dem de skriver om och deras anhöriga?
Men för att återgå till inledningen och om vad blogginlägget ska handla om egentligen. Det som bekymrar mig är att Håkan, om han inte lyckats att återfå förtroendet är att de så viktiga sakfrågorna får stå tillbaka för personfrågorna. Har vi råd med det? Vilket ansvar lägger vi på gräsrötterna, på fotfolket som förväntas att aktivt delta i kampanjer, på dem våra medlemmar och sympatisörer som tagit diskussionen vid fikabordet på arbetsplatsen? Ska de nu försvara ett slarv istället för att lyfta de så viktiga sakfrågorna? Sverige är sannerligen inte på rätt väg. Vi har en stor ungdomsarbetslöshet som regeringen vill möta med halverade löner för unga. Vi har en barnfattigdom som mer än fördubblats under regeringen Reinfeldt och han skakar på huvudet och vill inte se dessa barn, han sänker hellre restaurangmomsen så att de som redan har råd att gå på krogen ska kunna göra det för en tia billigare. Vi har sjuka som inte får vara sjuka, utan tvingas till socialkontoren och dess försörjningsstöd och de själva och deras barn till fsttigdom. Vi har cancersjuka som inte av regeringen erkänns vara arbetsoföra, för nog kan väl de arbeta ändå anser regeringen. Vi har en skola som stjälper och inte hjälper elever att klara sin utbildning och idag får man i Sverige bara en chans och ingen möjlighet till att välja om. På vilket sätt gynnar det samhället att unga aldrig ges tillträde till arbetsmarknaden?
Här Håkan, ligger nu ett stort ansvar på dig som vår partiledare, frågan om förtroende måste återupprättas så att de viktiga sakfrågorna återigen ges utrymme i media så att de når de stora väljargrupperna. Det är en sak att ha rätt, en helt annan sak att få rätt. Det spelar ingen roll om man inte gjort något fel om uppfattningen hos den breda allmänheten är en annan. Personen är aldrig viktigare än partiet och det är partiet som går till val på vår politik. Vi, partiet, du och jag och alla andra i rörelsen kan inte kräva av gräsrötterna, trogna partiarbetare att de istället för att diskutera de frågor vi brinner för tvingas stå till svars för det slarv du till syvende och sist är ansvarig för.
Du har Håkan varit aktiv så mycket längre än mig i rörelsen, men vi brinner båda för samma rörelse och för de mål vi vill nå. Ett land, ett Sverige där alla ska med! Lyssna på goda rådgivare, du tycks i ärlighetens namn ha några som inte platsar där, gradera inte medborgarskap i olika lag, men om du någonsin råkar göra ett misstag, ingen är felfri, häng inte ut en annan kamrat utan erkänn att det blev fel i kommunikationen någonstans. Fokusera på de frågor du är duktig på som det syns att du brinner för, låt andra hjälpa till med det du inte är lika bra på. ”No man is an island”, inte heller Reinfeldt, så varför skulle du vara det?
Nu sluter vi leden, vi fokuserar på sak- och inte personfrågor och vi tar diskussionen överallt där den ska tas. Vi tar diskussionen mot fördomarna, mot segregationen och det tudelade samhället som borgarna nu arbetar för. Vi tar diskussionen mot att unga ska ges sämre arbetsvillkor än andra på arbetsmarknaden. Vi tar diskussionen om varför det råder bostadsbrist i vårt land och vi tar diskussionen om varför skolan slår ut elever i behov av extra stöd. Vi tar diskussionen om varför Sverige ska vara ett solidariskt land och ett land där alla ska med. Men inte vill jag ta diskussionen om hyresbidrag, den får du ta själv, jag vill diskutera politik och inte person!
Christian
Nu är det definitivt, Göran Hägglund (KD) förlorade än en gång dragkampen mellan regeringspartierna. Sveriges pensionärer skall än en gång få stå tillbaka och löftet om att sänka skatten för dem omvandlades istället till ett kanske 2013 eller 2014 om det finns utrymme i statens finanser. Istället ska 5,6 miljarder användas till att sänka restaurangmomsen, något som kanske skapar 3 500 nya jobb, men det är inte troligt. Läs mer här om det i Aftonbladet och vad jag tidigare skrivit här.
Frågan är om det var ett så smart drag av statsminister Fredrik Reinfeldt, inte minst utifrån att KD-ledaren Göran Hägglund så starkt drivit just frågan om sänkt skatt till landets pensionärer. Visserligen kan Reinfeldt känna sig stärkt av opinionssiffror, men alliansen består av fyra partier och för de övriga tre så ser siffrorna inte riktigt lika kul ut. Framförallt inte för kristdemokraterna. Eller vill han stjälpa Hägglund och tvinga fram ett partiledarbyte? Knappast troligt. aAt hans trogna Maud Olofsson (C) avgår till förmån för en betydligt yngre och hungrigare partiledare med ett tydligt direktiv från medlemmarna i centerpartiet. Nämligen den om att profilera sig och partiet, gör att det kommer att bli tuffare att hålla ihop regeringspartierna. Någon form av självbevarelsedrift måste det finnas även bland medlemmar och förtroendevalda inom centerpartiet, folkpartiet och kristdemokraterna och deras enda chans till högre väljarstöd är att till största delen ta väljare från moderaterna. För att lyckas med det så måste de tydligare profilera sig och driva frågor mot moderaterna och därmed så kanske vi också ser slutet på alliansen som till största delen ändå handlat om moderat politik.
Fredrik Reinfeldt får göra saker, han kan kalla till presskonferens och berätta att nu har moderaterna och därmed regeringen bestämt! Jan Björklund får nöja sig med att uppmana kommuner till att satsa på skolan, några pengar fick han inte skicka med för Fredrik reinfeldt och Anders Borg och nu får heller inte Göran Hägglund igenom sitt krav.
Det är tyvärr inte det första slaget mot landets pensionärer att de nu fick se löftet om sänkt skatt försvinna. Tidigare, vilket också var en kristdemokratisk fråga så lovade de att avskaffa fastighetsskatten, något som rent ekonomiskt skulle gynnat pensionärer. Det löftet blev istället omvandlat till en kommunal fastighetsavgift och få fick se en sänkning av avgiften i förhållande till vad de betalat i skatt. I slutet av juli presenterades förslaget om att höja högkostnadsskyddet något som slår främst mot de äldre i vårt land, om det skrev jag här. Så inte nog med att pensionärer som grupp fått se sin inkomst sänkt med 7 % de senaste två åren. De har även i relation till dem som arbetar fått det sämre då de inte fått del av nummer 1, 2, 3 eller det 4:e jobbskatteavdraget. De har även fått se löften riktade till dem omvandlas eller utebli. Här skall visst inte alla med och definitivt inte Sveriges äldre….
Om Göran Hägglund och kristdemokraterna fortsätter att driva frågor som han hela tiden får vika sig i så kanske han och hans parti helt enkelt spelat ut sin roll i svensk politik. Hur kan man som partiledare fortsätta hävda att man skall vara det om man inte levererar något till vare sig medlemmar eller väljare och hur ska Göran Hägglund kunna möta sina väljare i vetskapen om att hans parti hela tiden får ge vika i regeringen?
Christian